Dzamïn-Üüd den 24 juli 2013 klockan 20:40. Har vandrat runt på ”stan” hela dagen i väntan på resesällskapet. Det finns inget längre har jag just fått veta så nu åker jag vidare på egen hand. Ja, ja, det var trevligt så länge vi var till sammans. Men OK, livet går vidare och det gör såklart resan också. Kan ju inte gärna stanna här. Mitt ute i sanden. Hela staden är som en stor sandlåda med hus i. Det är löneutbetalning i morgon så det vore skönt att komma härifrån. Dom tycker mycket om vodka och dricker i stora mängder. Mycket är sönderslaget och det är lite ”B” över hela staden, kanske inte bara den här staden. Det är nog samma lite över allt i Mongoliet.
Från mitt hotellfönster mot nordost…
Tog lite bilder när jag vandrade fram och tillbaka i stan under dagen. Något att titta på kanske…
Ena vyn över torget där man står och spelar biljard under bar himmel…
Torget åt andra hållet. I den gröna byggnaden finns en riktigt bra restaurang…
På torget bedrivs så klart torghandel. Alla varor verkar vara från Kina…
Jeepar på torget. Tror dom fungerar som taxi. Det sitter i alla fall folk i dom och väntar på något…
Jag har också förberett körningen i Kina på GPS:en så jag ska hitta till både städer och hotell. Har även fått sponsor av Castrol i Höhhöt. Häftigt, dom bjuder på oljan och jag behöver bara betala för servicen. Min betalning till Castrol var önskan om bilder på motorcykeln under servicen. En självklarhet tycker jag. Har även suttit med guidboken och läst på för att veta vart allt finns och hur det ligger i förhållande till körsträcka. Kan nog bli pyssligt att ta sig fram till enskilda sevärdheter men man kan alltid söka och fråga. Eller det kanske man inte kan!? Jag får se hur jag ska lösa det, men det går säkert. Ska besöka två murar, Gingis Khans mur och den Kinesiska muren. Sedan blir det en nationalpark som ska vara riktigt häftig och heter Jiuzhaigou National Park, den stora Buddan i Leshan ska också få ett besök. Hade också velat se Yuanyang Rice Terraces men som ensamåkare kanske jag hoppar det, vi får se hur det går att ta sig fram och hur det går att kommunicera. Om vi varit två så hade dom enorma sanddynerna också hägrat för ett besök men dom ligger nord väst om färdvägen och heter Badanjilin Shamo och är sanddyner som når upp till 380 meters höjd, alltså lika höga som Empire State Building. Det hade varit något att se men det får bli en annan resa.
Det blir nog innehåll i resan även om man skulle missa någon av sakerna. Bara att resa i Kina är nog ett äventyr i sig. Fast jag vet ju inte ännu om jag kommer in…