Bjarne kom till hotell Volga vid 11-tiden då jag höll på att sätta på packningen på hojen. Vi snackade lite om vad som hänt. Vis av skadan hade Bjarne skaffat telefonkort så nu har vi möjligheterna att komunicera nästa gång vi kommer ifrån varandra. Vi bodde på varsin sida om floden Volga. Det vart en lång dag och vägbanan är allt från asfalt till sand med alla ingredienser där emellan. Ibland är det tvättbräda och och ibland väldigt grov tvättbräda. Det gör att HD-åkare eller andra glidar hojar bör fundera på om det är rätt land att åka i. Prismässigt är det dock väldigt bra. Billigare än Thailand. Fast det klart att sol och bad kanske inte är lika frekvent. Fast ryssarna badar i floderna lite här och där. Många floder är det och städerna är stora fast dom ser små ut på kartan. Bensinen kostar c:a 6 kronor litern men ibland finns det små litrar, alltså man går in på macken och beställer t.ex. 15 liter vilket borde bli en full tank men hör och häpna, det är bara halv tank när man kollar ner i den. Man gör som så att man köper mer än man behöver och går sedan in på macken igen och får tillbaka pengarna för det som man inte fick plats med i tanken.
Sa har glada var vi innan vi rest ut ur Sverige…
Bjarne in action pa dom slata vagarna…
Ryska vägarna har skakat bort Bjarnes nummerplåt så nu mer ingår han i gänget ”mc-gangstrarna” och kan alltså inte komma ut eller in i något annat land. Kan bli komplicerat vid gränsen till Mongoliet. Poliserna som vi passerat har inte visat något större intresse för den nummerplåtslösa motorcykeln.
Nar den har skylten dyker upp da borjar man undra vad som komma skall. Kan det verkligen bli varre???
Man har en jattebra brandberedskap pa bensinstationerna. Kan det vara nagot for Sverige att ta efter?
Bjarne har ramlat om kull fast utan fart. Det blev en smarre blesyr pa motorcykeln som resulterade i att verktygen kom fram…
Idag den 7 juli har vi haft nöjet att passera en mängd skyltar som varnar för björnar. Häftigt eller hur. På en skylt var det en hel björn familj och det tog jag som att man inte skulle klappa björnungarna. Vi har ju kommit ut på bystan som man säger. Några dagar tillbaka sa GPS:en, som jag börjar bli vän med, att vi skulle köra 230 kilometer och sedan svänga till t.ex. vänster. Idag har avståndet till svängen ökat med mer än 100 kilometer, har för mig att det stod 345 kilometer till kommande rondell. Härligt eller hur. Långt mellan byarna och ofantligt med skog och ändå är vi fortfarande i den europeiska delen av Ryssland. Vi närmar oss så sakteliga Uralbergen och kommer troligen att köra in i Asien under morgondagen, men jag har haft fel förr…
Busskur. Bra kvalitet, inte latt att krossa…
Maten vi åt under dagen på ett kaffé bestog av kycklingklubba, fiskfilé, sallad och kaffe till det låga priset av 147 rubel, alltså c:a 30 kronor. Ett riktigt guldställe. Rent fräscht och nybyggt. Ibland är våra stopp och bostäder minst sagt spännande. Som idag då vi bor hos en tjej som har hyrt ut sitt vardagsrum med internetacces och två sängar för 800 rubel. Ingång och trappa är av rivningsstandard men väldigt pitoreskt… 😉
En stuga pa landet…
Tyvärr så blev det lite knas med GPS:en på grund av mina nyinköpta batterier från Kjell&Co. Säkert inte Kjell&Co’s fel men det var GP batterier av kapaciteten 2700 som inte håller många minuter. Jag har fått några dagar med bara ett 100-tal kilometer spår sparat sedan har dom ballat ut. Jävligt sne blir jag då tanken var att lägga ut hela resans spår på bloggen. Så vart det alltså inte. Ska använda mitt andra par batterier som alltså fixar det perfekt. Trodde i min enfald att GP:s batterier var dom bästa men det blir inget mer köp av det märket för min del. Håll till godo med dom spår som finns och när det ser ut som vi har flugit från punkt A till punkt B så är det alltså batterierna som har lagt av, tyvärr…
Nalle serverar te. Trevligt va…
Mera hus. Fast det har ar ett bostadsomrade…
Darthwader eller hur det nu stavas. Mycket kan man anvanda silvertape till…
