En rund resa i Thailand…

Dag 1…

Ning har köpt loss bilen. En liten Honda och nu ska hon stå för ägandet. Det innebär, precis som i Sverige att hon får flytta över ägandet från finansbolaget till sig själv. Här gör man det genom att åka till Transportmyndigheten och den ligger i Prachuap Khiri Khan, cirka 120 kilometer från Hua-Hin. Fordonen i Thailand är registrerade i sin ”hemlänet”, vilket inte innebär att man måste stanna inom regionen så klart, men fordonen blir märkta på nummerplåten med hemmahörande län/provins. I Nings fall var finansbolaget registrerat i Bangkok och nu skulle det bli registrerat i vår region som är Prachuap Khiri Khan. Det blir nytt registreringsnummer med ny nummerskylt. På Transportmyndigheten ska dom läsa av motor och chassi nummer för att förhindra bilstölder. I det här landet är dom specialister på att bygga om fordonen från stulna till fordon med ny identitet, många gånger för export. Man bygger om dom från högerstyrda till vänsterstyrda och kör dom över gränserna för försäljning eller så plockar man ner dom till reservdelar. En av Nings kunder kom in för något år sedan med en Honda Phantom som han köpt i Phuket under tiden han bodde där. När hon skulle flytta över den till Prachuap Khiri Khan, som var hans nya hemregion, så visade det sig att den var stulen. I härvan för att få till giltiga papper så var en polischef inblandad. Det vart en härlig soppa men dom som sålt motorcykeln köpte tillbaka den för att så att säga slippa bli lagförda. Det vart ett avdrag på köpeskillingen men han hade trotts allt använt motorcykeln så jag föreslog att han skulle se det som hyra. Det kan vara farligt att få fiender inom polis och militärväsendet, även som västerlänning.

1 - Nu blir det ny nummerplåtSå här ser den ut med Bangkokplåtar. Nu ska det bli en annan region, Prachuap Khiri Khan på nummer plåten istället…

En härlig byråkrati men det fungerar. Vi får det gjort på cirka en timme. Nummerskylten får hon dock vänta på. Den kan ta upp till två månader innan den kommer. I samband med att vi åker söder ut till Transportmyndigheten vill hon även se lite av Thailands västsida, Ranong, vilket gör att vi planerar in en tredagars rutt. Ranong är den regnigaste regionen i Thailand och det är regnsäsong så vi förväntar oss nederbörd. Första dagen avslutas i Chumphon som är cirka 310 kilometer från Hua-Hin.

2016-08-18 12.23.36 Dag

Dag två…

Idag söker vi upp en liten väg som korsar landet, väg nr 4139 som slingrar fram men är i bra skick. Den klättrar över några berg och det är djupa dalar och höga toppar som vi ska passera. Oerhört vacker väg. Rekommenderas starkt om man inte har bråttom vill säga.

2 - Håll i bergetTitta! Ett hål i berget! Kan det vara för de kinesiska drakarna ska kunna flyga igenom, precis som i byggnaderna i Kina, dom har vanligt vis ett hål för att drakarna ska kunna flyga igenom byggnaden. I det här fallet blir det en bergskedja dom ska flyga igenom…

Det blir stopp vid en varm källa, sådana finn lite över allt i landet och det är synd att man inte behöver ta tillvara värmen, utan den är snarare till en nackdel i det här klimatet. Dock är det skönt att krypa ner och bada i dessa källor. Alla är inte badbara men dom som är det ger lisa för själen. Den här var inte badbar utan man får bara gå runt och titta på några cementringar som är uppställda och man kan även bada fötterna. Men det är allt.

3 - Det är grönt och blöttDet är minst sagt grönt i regionen…

4 - Mycket hög luftfuktighetMånga bilder ser ut som man tagit dom i ångbastun…

6 - Det ångar i luftenOtroligt vilken luftfuktighet det är på sina platser. Här är det en het källa som står för ångan…

5 - Varm källa och hög luftfuktighetVänder mig bort från de heta utloppen och bilden blir aningen bättre…

7 - Man får inte köra enduro härHär är namnet på den heta källan. OBS! man får inte köra enduro i den här nationalparken som skylten klart och tydlige visar…

Våra vänner Affe och Däng ansluter till oss i Ranong strax efter lunch. Vi har bestämt träff vid ett litet hotell som Affe rekommenderade. Det var ett litet trevligt ställe för runt 500 Bth men tyvärr utan frukost. Efter incheckning så åker vi till Ranong Canyon som är ett naturreservat. Det är trevligt att bara titta på omgivningarna men det är inget särskilt där. Det blir en form av picknick som vi fixar till vid Ranong Canyon parken. Efter det så är det retur till hotellet och tid för kvällsmat på stan. Det är trevligt att gå runt och titta på stadslivet i dessa städer. Väldigt aktivt. Nu är dagen slut och Ning och jag våldgästar Affe och Däng på rummet med en flaska vin. Det blir ett litet glas var och mycket snack. Kvällen blir tidig, klockan 22.00 sover jag.

8 - RastplatsPicknick i Ranong Canyon…

2016-08-19 08.58.49 Dag

Dag tre…

På morgonen får Ning och jag traska ut och äta frukosten på någon av dessa hundratals matserveringar, Affe gör oss sällskap medans Däng vaktar TV:en. Ris rätter finns det i överflöd så klart. Efter det så åker vi till en varm källa med namnet Raksa Warin, för att bada. Det visar sig att huvudpoolen är väldigt varm så jag lyckas inte ta mig ner i den, eller rent ut sagt, jag kan inte doppa mig i vattnet utan att bli ”kokt”. Det fanns fler pooler på området så vi gick till en annan mindre pool som inte var så het. I den poolen vart vi sittande och pratande även när det började regna. Vi satt i varmt vatten och det regnar, regnvattnet är dessutom varmt vatten i det här landet. Bekvämt var det. När regnet avtog och vi ledsnat på ”rekreationen” så var det upp och duscha av sig, och på med kläderna och iväg till nästa ”sevärdhet”.

12 - Det behövs inte jord för att växaHär växer det ovan jord…

15 - Dom berömda gräskullarna i bakgrundenI fjärran ser man gräskullarna som är ”berömda”. Kanske dom är berömda för att dom inte har blivit övervuxna av alla djungelväxter, som brukligt är…

Nästa stopp var Ngao Waterfall, ett vattenfall i en nationalpark. Nationalparker är det gott om. Nationalparkerna är trevliga att besöka men det har tyvärr blivit kutym att ta extra betalt av oss västerlänningar. Förr gick det att hiva upp sitt thailändska körkort för att komma in på thaipriset, det funkar inte längre. Jag ska föreslå för svenska regeringen att när utlänningar kommer till Skansen eller något museum så ska man tre eller fyrdubbla taxan. Bara att ge tillbaka med samma mynt. Nåja, man blir inte helt utfattig. Vattefallspriset var 100 Bth, cirka 25 svenska surt förvärvade kronor. Varma källan var samma pris, så på några timmar hade jag gjort av med 50 spänn. För jävligt vad pengarna rinner iväg fort…

9 - Vid första fallenPå vägen upp till det stora vattenfallet finns det några mindre badbara pooler. Vi hade inte badkläderna med oss tyvärr…

10 - Forsande fotbadFotsvett försvinner lätt…

13 - Huvudatraktionen falletDet ser ut som det är ett hål högt uppe i det här berget oxå, men det är det inte. Det är där vattnet forsar fram. Kan det vara ur ett hål eller hur ser det ut där uppe?

Nu var Ranong avverkad. Det hade varit på tal att vi skulle åka till piren som alla ”visa-run” går till/från. Där åker man över till ett kasino i Mayanmar/Burma för att komma ur Thailand och sedan åka tillbaka för att på det sättet få de nya 3 månaderna på sitt turistvisum. Krångligt, men dom vill ha järnkoll på alla främlingar i landet. Bara att inrätta sig i reglerna. Det vart ingen tur till piren utan vi åkte mot väg nummer 4006 som skulle ta oss tillbaka till östkusten. Vägen var ”större” och inte lika trevlig som den vi åkte till Ranong på men man måste åka olika vägar för att kunna veta vad man tycker om de olika vägsträckningarna. Man kan inget veta innan vägen har åkts. Nästan som med mat, har man inte ätit maträtten så vet man inte om man kommer att älska den eller avsky den, eller hur?! Man måste prova saker och ting för att känna till.

11 - Var var vattefalletVattenfallet heter Ngao om ni vill klättra upp för att se hur det ser ut där vattnet kommer fram…

Väl på östsidan åker vi efter kusten för att hitta en resort att ta in på men det känns väldigt fattigt och är bara skjul i fiskebyar. Inga resort på sträckan upp till Chumphon så vi hamnar i stan igen. Alltså tillbaka i Chumphon och ett nytt hotell som Affe rekommenderade. Såg väldig flott ut i receptionen men var av enklare standard än det vi hade första natten i Chumphon. Det vi hade första natten var 40 Bth dyrare och vi fick frukost i priset, och det för två personer. Det hotellet vi hade på nervägen blir vårt första val vid nästa besök i Chumphon. Mycket trevlig att gå ner och äta frukost på hotellet istället för att behöva löpa runt på stan. Kvällen blir en vandring till en gata med marknad och matstånd. Mycket att välja på och det blir padthai med räkor för mig. Sedan en liten promenad och en glass till efterrätt och tillbaka till hotellet. Samma procedur en gång till, en flaska vin i Affe och Dängs rum med tilltugg av typen jordnötter. Däng och Ning äter medtagen mat, mat i plastpåse. Inget jag tycker om, alltså att köpa mat i plastpåse. Ning får springa på muggen under natten, fem gånger säger hon till mig. Jag sov min vanliga Törnrosa sömn, ostörd sömn.

14 - Vi kanske slipper gå nerTänk om man hade kunnat chartra helikoptern för en rundflygning över vattenfallet och gräskullarna…

2016-08-20 09.22.35 Dag

Dag fyra – hemresedagen…

Morgonen blir kaffe och några kakor i receptionen och sedan åker vi iväg efter kusten. Det blir snirkligt värre men till slut så hamnar vi i Bang Boet Beach och en restaurang med mat från havet. I Bang Boet har vi ett tidigare år firat nyårsafton hos en svensk kille och hans thaifru. Dom hade en trevlig liten resort i slutet på ”beachroad” söder ut. Tog bra betalt men det var värt varenda Bth då det var en suverän frukost och mycket trevligt boende.

18 - Inte motorväg direktDet var inte alltid vi höll oss på motorvägen…

16 - I sökandet efter en resortVilket resulterade i denna underbara plats. Inga människor i närheten men en ”sala” (paviljong) att sitta och vila i med havet som utsikt…

17 - Mycket vackert och lugnt ställeStorslagen vy…

Hur som helst, det blir vår sena lunch som avnjuts på en av alla otaliga restauranger efter beachroad. Efter lunch/middagen så delar vi upp oss, vi åker var och en för sig. Nings och mitt sikte är en familj som tog en av våra valpar, med namnet Puppi. Dom bor i utkanten på Prachuap Khiri Khan så han möter upp oss vid stora vägen och guidar oss in i småkvarteren. En trevlig familj som just har byggt klart sitt hus. Efter besöket så är det ut på stora vägen som är under ombyggnad så vi tar små vägar efter kusten hem till Hua-Hin. Snirkligt men det rullar hela tiden och det är dessutom mycket vackrare än att åka stora vägen, Phetkhasem, eller väg nummer 4 som den oxå heter.

19 - Återseende med en av valparna

Kärt återseende! En av våra fem valpar hos sin nya värdfamilj…

20 - Dom tycker om valpenJunior i familjen tycker mycket om valpen som har fått ha kvar namnet ”Puppie”…

Borta bra men hemma bäst…

2016-08-21 08.54.12 Dag

Om Dan Åström

Vem är jag!? Någon som tror sig känna mig!? Alltså jag är född 1952 på Södra BB och växte upp på Bastugatan 21, på Södermalm för att lite senare i livet fortsätta min uppväxt på Sköntorpsvägen 124, i Årsta/Johanneshov med mycket roligt vid och runt föräldrarnas sommarställe i Herrmanstorp/Vega, Handen. Sedan blev det flytt hemifrån och då hamnade jag tillslut i Hammarbyhöjden. Lite senare flytt till Björkhagen som jag lämnade 1988 för ny adress i annan stad...
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *