Nu vet jag var jag är, i Kansk…

Kansk den 27 juni 2011, kl 23:00 GMT +5.

Hej mina vänner! Idag vet jag i alla fall var jag är. Jag gör så att säga framsteg i mitt befinnande, eller hur man nu ska uttrycka det. Dagen har som så många andra dagar, i sadeln på hojen.

En by efter vägen…

Så ser den ut när man zoomar in en del av den…

Den har börjat ticka igen!!!

Oroande men jag ska skicka en förfrågan på reservdelar till Ning. Min flickvän i Thailand. Sedan får vi se om jag behöver dom. Förhoppnings vis inte för än jag är någonstans i Kina. Bara dom finns så känner jag mig trygg. Provar via Ning för i Sverige är allt så förbaskat dyrt. Kanske inte någon prisskillnad på dessa delar i Thailand men det känns som att jag kommer närmare reservdelarna, istället för att åka ifrån dom. Behövs dom inte kan jag fixa reparationen själv när jag kommer fram till Hua-Hin. Där finns det plats under tak och jag kan i lugn och ro skaffa dom verktyg jag behöver, Med andra ord, inga problem hemma.   😉

En byggnad som fångade mitt öga, frågan är vad det skulle ha blivit. Hotell?!

Visst vore det ett häftigt hotell. Tror att projektet är nedlagt av någon anledning…

I övrigt så har naturen börjat förändra sig, den har veckat till sig och det har blivit blandskog istället för rena björkskogar. Nu finns det en och annan tall i skogen.

Har aldrig satt mig in i det, men varför använder man procent och inte grader när det gäller lutning. Det finns ända upp till 14 %, på vad?!

Jag har i min enfald alltid trott att öppna landskap alltid växer igen. Så kan det ju inte vara för då hade det bara varit skog här i Ryssland. Det är faktiskt väldigt öppet som ni nog har sett på några av bilderna jag publicerat.

Olga och brorsan?! Ja, trevligt bemötande stod dom verkligen för. Tänk om människor i allmänhet var lika hjälpsamma…

Nu när jag rullade in i Kansk så gör jag som vanligt. Kör in på en mack och frågar efter ”gastnitza”. Hon pratar som vanligt ingen engelska men blir väldigt engagerad i alla fall. Jag bjuds in i stationsbyggnaden på en kopp te. Till saken hör att stationsbyggnaderna är rena ”Fort Knox” ska tilläggas. Det är galler och saker över allt och man får stoppa pengarna i en draglåda som den som betjänar macken drar in, räknar och ger sedan bensinpumpen order att bara fylla för det beloppet som betalades. Inga smitningar här inte!!! Som sagt, Fort Knox!!! När jag väl sitter där inne så ringer hon, Olga, någon som kanske är hennes bror, knappast hennes man i alla fall. Jag är på min vakt! Tror det finns baktankar från Olgas sida eller från bådas. Olga vill så gärna att jag tar kort på henne och motorcykeln. Det blir kort på Olga, brorsan och motorcykeln,och sedan på Olga och mig och motorcykeln. När kortet på Olga och mig är taget så skickar hon slängkyss till mig, där av kan han knappast ha varit hennes man. Hur som, han ska alltså lotsa mig till hotellet i fråga. Hoppar in i bilen och jag följer efter på motorcykeln. Vi far fram på dessa trasiga gator som kännetecknar Ryssland och tillslut så ser jag hotellet. Han visar in mig på den låsta parkeringen och lotsar vidare in mig i receptionen. Där tar han artigt adjö och bara försvinner. Snacka om att man börjar skämmas…

Jag och Olga, just före avfärd till hotellet…

Nu är det långt efter midnatt. Tar en jäkla tid att fixa upp allt. Inget bredband i sikte…

God natt!!!

 

Om Dan Åström

Vem är jag!? Någon som tror sig känna mig!? Alltså jag är född 1952 på Södra BB och växte upp på Bastugatan 21, på Södermalm för att lite senare i livet fortsätta min uppväxt på Sköntorpsvägen 124, i Årsta/Johanneshov med mycket roligt vid och runt föräldrarnas sommarställe i Herrmanstorp/Vega, Handen. Sedan blev det flytt hemifrån och då hamnade jag tillslut i Hammarbyhöjden. Lite senare flytt till Björkhagen som jag lämnade 1988 för ny adress i annan stad...
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

7 svar på Nu vet jag var jag är, i Kansk…

  1. Yngve skriver:

    Hej Danne
    Hur långt har du kvar innan du når Kina? Antar att det är ett par hundra mil,hoppas att ventilen stoppar så pass länge,,,har du möjlighet att justera den under resan?
    Om det inte var dom här orosmomenten så måste det vara en otrolig upplevelse att resa på det här sättet.
    Väntar med spänning på fortsättningen.
    Yngve

    • Dan Åström skriver:

      Tjena Yngve!
      Jag tror jag har gjort ungefär halva resan när jag är i Ulaan-Ude. Inte riktigt säker. Till Kina bör det vara strax under 2.000 kilometer, ungefär som du gissat (och jag oxå 😉 ). Envisas med att använda måttet kilometer så att Ning kan förstå. Tror hon sitter med Googles översättning av sidan någon gång emellanåt.
      Mongoliet är från nord till syd enligt uppgifter jag lyckats hitta, c:a 1.200 kilometer.
      DanneÅ

  2. Janne N skriver:

    Tjena Danne

    10% stigning innebär att på 100m horisontell förflyttning, stiger du upp 10m i höjdled
    samma i grader 5,7* som inte säger nåt
    Ride in style

    • Dan Åström skriver:

      Tjena Janne!
      Hmmm… Varför inte skriva 1/10 som man gör i andra sammanhang. Eller, nä nu fastnade jag, det skulle bli 12/100 då. Ja, ja, det kanske är OK i alla fall…
      Riding wild…

  3. Tommy Froedin skriver:

    OK Danne! ang dina funderigar om varningsskylten ”varning för brant stigning” 100% lutning är en lodrät vägg. 10% är 10 meters stigning på en sträcka av 100 meter.Så nu kan du sluta fundera,bare åk

    Giant

    • Dan Åström skriver:

      Tack Tommy!
      Kul att du hänger med på turen. Bra för det är ena jävla backar på sina ställen. Undrar om dom mätt rätt?!
      Vi ses om några veckor, ska bli trevligt.
      DanneÅ

  4. Tommy Froedin skriver:

    Tja Danne! hoppas du fått ordning på bromsen.Det kan ju dyka upp en sådan skyllt med 100%.

    Skämt åsido,Jo nog e ja me,tycker det verkar spännande.Är lite avis you know.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *