Efter det här finns det inga problem…

Kurgan den 21 juni 2011, kl 21:30 rysk tid samma som Greenwich time +5.

Hej igen mina vänner! Mycket har hänt, väldigt mycket…

Kom till Kurgan i Sibirien och hojen hade börjat ticka som en tidsinställd bomb. Samt att den slutade svara på gasen vid c:a 4.500 varv. Då la de bara av. Rätt jobbigt vid omkörningar men den funkade om jag mjölkade på gasen, då gick den upp till strax över 5.000 varv. Nåja, det räckte mer än väl för att komma om då lastbilarna oftast inte kom över 60 kilometer i timmen när jag tyckte att det började bli träligt att ligga bakom. Det problemet härleder jag till bensinfiltret. Men tickandet var nog en ventiljustering, fast den kom plötsligt.

Jag ser en biltillbehörsfirma i Kurgan och bestämmer mig för att prata med dom om mc-service. Inte för att jag trodde att dom skulle göra något men kanske känna till en firma. Sagt och gjort, in och lyckas engagera en kille som själv tyckte om motorcyklar. Han vart mäkta imponerad av min XT och la ner en och en halvtimme att ringa runt och lyssna med alla han kände. Jag vart bjuden på te och vänligt omskött under tiden.

Tillslut fick jag en adress och en beskrivning till adressen. C:a 5 kilometer bort. Duktig som jag var så lyckades jag klockrent köra fram till adressen. Går in i en butik som visar sig ha med brandskydd att göra. Dom såg ut som frågetecken när jag började prata med dom om min motorcykel. Jag visar adresslappen och dom förklarar (teckenspråket) att jag skall in på bakgården. Svänger in där och det kommer ut en vakt och vinkar in mig. Efter honom kommer mr. Alexander. Alexander är den som ska hjälpa mig med den täppta näsan och justering av ventilerna…   😉

Mr Alexander som ser beslutsam ut. Mycket trevlig och hjälpsam…

Ventiljustering gör jag annars själv hemma men här är fingrarna stela och det regnar som vanligt. Blir inbjuden med motorcykel och allt i en industrilokal som Alexander hyr en del av. Efter lite artighetsfraser och en kopp te så blir det att klä av hojen både packning och plastkåpor. Vi låssar på förgasarn. Det första vi ser är att det fattas en O-rings packning vid insuget. Klantig tidigare ägare tänker jag. Om man skruvar på en hoj ska man se till att allt finns på plats, en hederssak helt enkelt. Nåja, Alexander tar fram en bunt med O-ringar så vi hittar en som är lite grövre men bör fungera. Den tätar i alla fall.

Vi rengör förgasarn och blåser alla munstycken och så vidare.

Nu till ventiljusteringen. Vi öppnar locken över ventilerna. Insugsidan är OK, enligt specifikationen. Då går vi över till utblåssidan, där är ena vippan helt fri och rör sig i sidled säkert 4 milimeter. Vad är det?! Vi kollar andra ventilen, där är spelet nästan 0. I alla fall för litet. Nu börjar jag skicka hat tankar till föra ägarn.

Vi lyfter av hela ventilhuset och finner att det fattas en spännbricka för att fixera den högra vipparmen. Skall sitta en böjd bricka där och se till att vipparmen alltid är på ena sidan. Nu var den flytande och ventilen var skadad samt justerskruven hade fått en spetts på mitten.

Mekanikers händer, här händer det alltså mycket…

HAT…

Hur kan man sätta ihop en motorcykel på det sättet, tur att bromsarna var intakta i alla fall…

För den oinitierade kolla på toppen av ventilskaftet, jag började nästan gråta! Vad hade hänt om jag kört vidare, det hade nog blivit ett ”riktigt” motorhaveri…

Jag får knoppa hemma hos Alexander och hans gamla morsa. Alexander är ingen ungdom, 53 år och bor mitt i city i Kurgan. Huset är förfallet som dom flesta hus här. Det är ständigt regn och lera över allt. Asfalten har stora hål lite över allt. Ser inte ut som i Sverige direkt. Kallt är det också, inte en grad över 10. Glad jag tog med mig fodren till Gorotex-stället.

Mycket motorcyklar hos en man som bara lever för tvåhjulingar. Här är en av många…

Nu börjar jagandet efter reservdelar i rysk takt. Inte bråttom här. Man tar saker och ting som man känner för. Alexander går upp runt klockan 10 och i lugn och ro äter vi frukost. Sedan börjar jag söka på nätet efter delar. Jag har reservdelsnummren i datorn så det är lätt att söka men betydligt svårare att hitta någon som kan leverera inom två veckor. Det har gått en vecka och jag har visum 30 dagar. Funkar inte…

Monsterhoj, inte vacker men väl originell eller hur. Det är buntband som skapar taggarna men observera oxå klorna och annat spännande…

Vi åker runt och träffar alla hojåkare av alla slag. På en klubb för motorcross träffar jag två av Alexanders polare (dock rätt mycket yngre, kanske 35 år) var av den ena talar lite engelska. Trevligt att kunna prata med någon som omväxling. Han ger förslaget att försöka svetsa på material och sedan slipa till ventilen, jag ger honom OK. Ventilen är hur som helst obrukbar i det skick den befinner sig i. Går det så går det…

Problemlösarna, det är här idén om att lägga en svets på toppen och sedan slipa till det hela. Den som lever får se, sämre blir det inte i alla fall.

Här går ventilen iväg. Vad ska det här kosta?! Vid fråga så säger dom att dom vill ha en symbolisk summa. Någon som vet vad man tjänar i Ryssland???

Justerskruven behöver bara slipas till så den inte ser ut som en syl. Allt som allt ska jag ha hojen klar om två dagar. YES!!! Now we talking…

Jag behöver inte varva som en galning utan kan fint framföra min gamla hoj i ett för åldern passande hastighet.

Jag blir skjutsad till ett hotell mitt i city och betalar 900 rubel och har duschen i korridoren men att ha duschen på rummet är 1.000 rubel dyrare. Jag ska duscha en gång per dygn och det är inte värt 1.000 rubel, tycker jag i alla fall. Sedan går vi hem till Alexander för att äta kvällsmat och dricka lite vin för att sedan gå tillbaka till hotell Moskva, som hotellet heter.

Nu är det skrivandet som ska göras efter så många dagar och jag ska bearbeta några bilder till texten också…

Ha det…

 

Om Dan Åström

Vem är jag!? Någon som tror sig känna mig!? Alltså jag är född 1952 på Södra BB och växte upp på Bastugatan 21, på Södermalm för att lite senare i livet fortsätta min uppväxt på Sköntorpsvägen 124, i Årsta/Johanneshov med mycket roligt vid och runt föräldrarnas sommarställe i Herrmanstorp/Vega, Handen. Sedan blev det flytt hemifrån och då hamnade jag tillslut i Hammarbyhöjden. Lite senare flytt till Björkhagen som jag lämnade 1988 för ny adress i annan stad...
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Efter det här finns det inga problem…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *