Lite morgoninformation och bilder…

Den 19 juni 2011, klockan är 05:00.

Svensk tid och 07:00 rysk tid (om jag inte passerat ytterligare en tidszon).

Idag går färden över Uralbergens södra delar och jag kommer in i Asien. Min andra hemkontinent…  😉

Det jag skrev om vattendroppar i skyn, det skulle ju bli regn, vilket jag uppenbarligen har sett nog av i starten av den här resan. Nä, vattenmolekyler ska det nog vara. Sådana där pyttesmå saker som är på atomnivå. Nog om det. Idag ser himlen blå ut så jag kan sträcka ut halsen och se mig om.

Här kommer några bilder från tidigare dagar. Jag skriver i bildtexten vad det är ni ser på bilderna eftersom dom publiceras försent…

Fast det klart, jag tror att det ligger GPS-data i dom också.

Kanske man skulle slå till och bilda bostadsrätt och renovera den. Visst vore det en vacker bostadsrätt. Stod öde, sorgligt…

Vänster vy från mitt hotellrum i Ivanovo.

Höger vy från samma hotellrum, snål som jag är så har jag bara ett rum varje natt…    😉

Lite om Tartarstan. Det var stora gräsbevuxna kullar så långt ögat nådde. Förstår att dom har varit ett ryttarfolk i det böljande landskapet. Det gör också vägarna väldigt backiga med alla dessa stigningsfält som jag skrivit om. Mycket vackert!!!

Trevlig innehavare! Här åt jag min första ryska pirog samt något som såg ut som en varm macka.

Så fel jag hade (som vanligt) GPS-datan försvann i komprimeringen. Så är det när man inte känner till dom nya leksakerna. Fast om någon vill veta koordinaterna till en viss bild så kan jag skicka dom från originalbilden.

Här är några av kullarna ner mot en av alla dessa floder. Det gör sig inte riktigt på bild…

Nåja, bättre än så här blir inte kullarna på mina bilder. Åk hit och se dom i verkligheten!

Nu ska jag gå ner och äta frukost…

 

Publicerat i Okategoriserade | 6 kommentarer

Det har varit en lärorik dag…

Tydligen lördag den 18 juni 2011.

Tiden går fort när man har kul. Har nog gjort nästan 700 kilometer, har dålig koll på det. Känns inte så viktigt. Har i alla fall fått lite kärlek tillbaka från motorcykeln. Har kramat och pussat på den i flera dagar och nu drar den bara halvlitern precis som den ska. Kärleksfullhet betalar sig. Sitter på ett motell någonstans utanför Ufa, det är här jag känner mig hemma. Dom ser mig som ett ufo och jag är i Ufa, måste vara rätt…

Till det jag har lärt mig idag. Den runda skylten med en röd bil till vänster och en svart bil till höger, betyder att inga röda bilar får köra om. Alla andra bilar får köra om både på vänster och höger sida. Sidan man kör om på är inte så noga. Vad som gäller är att komma om…

Sedan vart jag stoppad av en trafikpolis för att jag låg i omkörning (ska tilläggas, på vänster sida), troligen med för hög fart också. Efter lite oskyldigt uppseende och kanske ödmjukhet också så fick jag åka. Jag pratar ingen ryska och han hade svårt att förklara vad jag gjort mig skyldig till. Att jag låg i omkörning var i alla fall en sak han lyckades få mig att förstå. Allt annat han försökte förklara skapade axelryckningar hos mig och en ödmjuk ursäkt på engelska som han inte förstod. Tur den här gången! Tror inte jag ska ha det som någon standard grej. Bättre att kanske respektera omkörningsförbud, men svårt när tradarna ligger i 20 kilometer i timmen och motsatta körbanan är tom. Bara gasa…

Maten, det är svårt att beställa mat. Jag har kört min Thailands grej. När dom har meny, då tar jag bara och pekar på något. Kollar hur deras reaktion är. Ger dom chockartade signaler över valet kan man ju byta. Men varför?! Det kanske är det godaste man någonsin fått…

Maten är god! Men kanske är det därför man kallar mig krokodil i Thailand. Äter allt…

Idag har det varit vacker sommar himmel. Sommar himmel är när det är så fint så man kan  titta upp. Om det regnar kollar man bara dojorna och drar ner huvudet mellan axlarna. När det är uppehåll gör man tvärt om. Sträcker på halsen och njuter av vädret. Det var inte klar blå himmel men den bestod av lätta vita moln på en i bakgrunden blå sky…

Den blå färgen är väl vattendroppar, fast mycket mindre, vattenånga kanske, som skapar den blå färgen. Har jag fel?! Rätta mig den som vet…

Jag har passerat genom Tatarstan och är på väg in i någon annan provins. Skall tydligen vara besläktad med Turkiet på något sätt berättade en kille som vart intresserad av mig och kom från Ufa. Undrar om det hette Turkmenistan?! Nåja, inte så viktigt.

Det får vara allt för i kväll (och dagen)…

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Det vart sent ändå…

Jäkla strul med InterNet uppkopplingen via telefon.

Den kopplar ner nästan efter 1 minut. Har haft ett litet helvete att få upp publiceringarna och svara på två inlägg.

Men nu är det god natt…

 

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Lite åka, mycket kö och strul…

den 17 juni kl 22:30 (Rysk tid)

Dagen har varit regnfri, nästan i alla fall. Någon droppe har kommit men jag har inte sett solen. Stoppade i fodret i jackan. Skönt!

I Ivanovo var jag inne i ett köpcentra för att köpa SIM-kort. Samma komentar (fast på dålig engelska).

-Du kan inte köpa, det står här!

-Vad står det där?

-Att du inte är kvar i landet.

-Men det ser du väl att jag är, jag står ju här!?

-Ja, men så står det och då kan du inte köpa SIM-kort.

-Kan jag ändra på det, det är ju bara fel på en siffra?!

-Nej, nej! Det går inte…

Fast hon börjar nästan skratta.

-Jo men du ser väl att dom skrivit månad 6 istället för månad 7. Titta på visumet.

Förläget tillkallar hon hjälp. Först en annan tjej som oxå snackar knackig engelska. Nä, hon håller med om att det inte går att ändra på månaden fast nog är det fel, det håller hon med om. Hon ringer till någon och försöker diskutera problemet (på ryska, jag hajar noll så klart!).

Den första tjejen går och hämtar någon kostymklädd kille, troligen en ”security kille”.

Han tar det med en klackspark, det klart att jag ska få köpa ett SIM-kort, det där är felskrivet. Så tror jag att resonemanget gick, fast på ryska och avläst av rörelser och miner. Han går ut igen och jag får tillslut köpa mitt SIM-kort. Lätt som en plätt, bara en och en halv timme…

Nu gasar jag iväg igen.

Kör in i Nizhniy Novgorod efter c:a 2 timmar. Där kör jag in i city och snurrar. Jävlar, snacka om traffik. Här behöver inte de svenska trafikljuskillarna ställa om trafikljusen så det blir kö och går långsamt. Här är det totalt kaos. Och jag som trodde att det skulle vara en liten stad, ser ut så på kartan!

Jag försöker hitta utfarten till Kazan. Inte lätt, far runt i säkert två timmar tills jag stannar på en parkering och frågar ett par. Han pekar diagonalt rakt igenom stan. Alltså jag är på precis fel sida. In i kaoset igen…

Här håller det på att hända en olycka, jag läser skyltar och kör (det går långsamt) men missar ett trafikljus som slår om. Och i ryssland så är det gasen i botten nästan lite innan det blir grönt. Oj, oj, oj, det var nära!!!

Det gick bra, men man blir stressad av sånt. Stannar och tar ut lite pengar i en bankomat medans nerverna slutar darra. Bankomaten snackar bara ryska! Efter några försök och lite logik så lyckas jag lyfta 3.000 nya rubel.

Ut i kaoset igen. Nu börjar det dyka upp skyltar till Kazan. Skönt, bara att följa dom.

Vägen går över någon bergskedja så det går i snigelfart. Mycket tunga lastbilar och riktigt mycket vanliga bilar oxå. Det finns krypkörfält som det nästan står stilla i så dom lastbilar som kan köra i den högre farten 30 kilometer i timmen dom ligger i vänster körfält och dom vanliga bilarna dom kör om till höger ute i vägrenen och i mötandes körfält till vänster. Ser några riktigt härliga situationer.

Efter någon timme så stannar jag på ett fik och käkar lite grann. När jag är där så skriver jag ner hur hotell stavas, ГОСТИНИЦА, nu kan jag söka själv efter vägen. Fortsätter i riktning Kazan och efter ett tag ser jag texten som säger hotell, fast på ryska så klart. Här är jag nu och ska göra en tidig natt…

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Dagarna går och jag åker MC…

den 16 juni, kl 23:30

Har just duschat och landat.

Är i Ivanovo, N 57.00404, E 040.97927 Så, nu kan ni hitta  mig, kanske.

Dagen har varit regnig och började dåligt med att hojen inte startade. Felet från igår. Fast jag måste fria mekanikern från Yamahacenter, det var inte hans fel. Felet visade sig vara ett bensinfilter som var igen satt av sin egen packning!? Hur faan kan man sätta in en packning i ett bensinfilter som inte tål bensin??? Biltema…

Nåja, tillslut blev filtret bortplockat och hojen går bra, men inte som den ska gå. Kan den där jävla packningen farit ända in i förgasaren?! Mycket troligt, slemig sörja.

Hur som, färden fortsatte i regn och rusk. Börjar kännas dystert. Kan inte ta kort. Nästa kamera jag köper ska vara en undervattenskamera, spelar ingen roll om det regnar eller ej. Bara skjuta bilder över allt.

Fast det klart, man blir lite inbunden och vill helst bara förflytta sig bort från regnet. Nästan som tunnelseende. Inte så mycket för att springa runt och ta bilder trots allt…

Tur att man har kläder för den höga fuktigheten. Börjar nästan fundera på att sätta i fodret för att höja värmen lite. Små kyligt…

Till slut så har jag passerat dom stora farlederna och kommer in på en sagolik hojväg som slingrar vackert i landskapet. Men inget för Oves jätte Kawasaki för det var ingen vidare asfalt, gropar och hål lite över allt och där emellan är det modell tvättbräda. Men underbart att marcha runt 80-100 på XT:en. Den bryr sig inte om hålen eller vallarna. Den bara flyter fram…

Glider mellan vackra men fallfärdiga hus i små byar. Även en och annan liten stad.Ingen snackar engelska, varken gammal eller ung. Några försöker hjälpa till andra bara vänder och går. I Ivanovo snurrar jag länge för att hitta ett hotell. Tillslut så frågar jag några taxikillar. Visst, för 100 rubel så lotsar dom mig till ett bra hotell. När man kan tjäna pengar då lägger ner lite energi på språkförståelsen, så är det även i Thailand och troligen i resten av världen. 2.600 rubel för en natt, rättså OK! Klart över min planerade budgett. Den ryska boende budgetten har spruckit men bensinbudgetten ger överskott… Gungor och karuseller…

Försökte köpa SIM-kort idag. Inte tillåtet med mitt visum eller vad det nu är som styr. Hon visade på några siffror i en registreringslapp som jag fått. Lovar att jag har mycket papper. Det räcker inte på långa vägar med visum…

Ska försöka köpa ett SIM-kort av någon annan och låtsas att jag inte har det där papperet med mig. Vi får se om det går! Det kanske slutar med att säljarn hamnar i gulag! Var hamnar jag i så fall?!

Nu är det natti natti…

Publiceringen går inte i kväll. Hittar inte det lovade nätverket. Var nere och stötte på men dom tittar på mig som ett UFO…

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Jävligt hög luftfuktighet…

den 16 juni.
Tidig morgon och flott hotell. Vaknar av att det fortfarande regnar. Det smattrar mot mitt takfönster. Det har regnat sedan jag åkte av färjan. Inte kul, men det är väl min vanliga otur. Vi får se om regnet rör sig i samma riktning jag så jag slipper se solen på alla 14.000 kilometer. Har väl avverkat c:a 1.000 av dom nu. Nu är jag i Tjerepovets med kordinaterna N 59.15080, E 037.93945.
Det är grader med decimaler (hddd.ddddd°) och med beteckningen WGS84.
Dagens sträcka blir efter väg P104 Rybinsk för att sedan växla till P151 o.s.v.
S:t Petersburg var stort. Tog en jävla tid att komma ut.
Jag svängde av vid IKEA mot Murmansk efter lite hjälp från några poliser. Ingen pratar engelska!? Väldigt svårt att kommunicera…    😉
Åkte sedan upp mot staden Ladoga som såg ut att vara öde och förfallet men det bodde folk i dessa fallfärdiga kåkar. Hur som så var det vackra gamla träbyggnader.
En gata i Ladoga, pittoreskt eller hur

I behov av renovering kanske, men väldigt vackert…

Tänkte på Börje, det vore något för honom att sätta tänderna i. Hur som, jag hittade en bankomat vilket var målsättningen för avstickaren till Ladoga. Den satt monterad i en träkåk inrymmande en bank som inte skulle duga som bostad i Sverige. Det var inte vad mina ögon sökte. Jag stannade i korsningen för att fråga någon och
råkade se folk stoppa in plastkort i något som satt i träfasaden. Fast det klart, spränger man den här, då är det nog inte färg-TV på det kommande rummet och maten blir nog vatten och bröd.
Ett kaffé som jag stannade vid…

Hojen börjar gå dåligt, varvar inte ut som den ska. Tror att plastpåsen under sadeln, som innehåller GPS-spåraren,  som jag var noga med att tejpa fast och som mekanikern av någon anledning hade nosat i och därmed förstört lite av fixeringen, har börjat åka runt. Den sitter vid luftintaget och jag tro att den stryper inluften. När jag var hos Yamahacenter hade jag inte någon ”silvertejp” att
fixera om den med. Gjorde vad jag kunde, men det räckte tydligen inte. Sedan är det sådana banala saker som att justera ventilerna, skulle ha gjorts i Karlskoga men av anledningar som ni redan har läst, inte vart av. Det är bara luftfuktigheten som hindrar mig från att göra dom små ingreppen.
I övrigt så kan man väl säga att dom har mycket skog i Ryssland, väldigt mycket. Dessutom ser det ut att vara ett mycket bra land att plocka hjortron i. Stora myrar. Man kan åka efter en myrsida i timmar. Bara så ni vet…
Det ser fattigt ut på landsbyggden men det har ni nog redan trott. Husen kan i vissa fall vara vackra men i ett bedrövligt skick. Man ser ut att vara nöjd med det lilla.
Nu är det frukostdax…

 

Publicerat i Okategoriserade | 5 kommentarer

On my way…

den 14 juni 2011
Cognac och jag vaknar i hytten på Vikinglinjen.
Min resa har börjat, vi kollade in både nattclub och puben för att inte tala om allt fritt vin som fanns i buffén.
Nädå, vi skötte oss exemplariskt. Det vart 2 glas vin och några öl i baren, det var allt.
Jag lovar!!!
Mycket trevligt med sällskap i restaurangen och även i baren på båten. Trevligt! Nu har stressen släppt, det som är glömt ligger hemma och det som är med är med.
Så är det!!!

Sedan var det frukost och lite snack, efter det var vi på däck och kollade hur man angör en brygga, det var inga problem. Klä på sig och ner till hojarna.

Nu ska vi bara åka en bit och sedan ta en sepparationsfika. Det blev förstås utan för Helsingfors, vilsna som vi var. Cognac skulle nordväst och jag skulle rakt öster ut. Vi skiljs i en korsning och jag kör förståss fel. Åker tillbaka till Helsingfors och börjar om, E18 ska det vara…
Små duggar och känns jävligt kallt så jag stannar c:a 40 kilometer från gränsen och sätter på mig ett Craft-underställ. Har inte fodren i Gorotex kläderna. Det blir mycket bättre, slutar frysa.
Alldeles vid gränsen ligger en bensinmack. Jag kör in och försöker med mina kort (två stycken) ett mastercard och ett visa. Inget fungerar. Nåja, jag ska ju ha bensin för 500 kilometer. Har ju bara kört 320 kilometer på tanken och bara 250 kilometer sedan jag lämnade Tyresö för att åka till Vikingterminalen. Det är bara att gasa på…

Kommer till gränsen och där tar bensinen slut…    😉
Vad säger man!? Ha, ha, ha, sådant händer nog bara mig…
Nu ska man igenom all pappersexercis. Jag fattar ingenting. Det tar 6 timmar. Det var ingen direkt som gav en några ledtrådar hur man skulle göra. Jävla massa människor över allt och alla kutade runt som yra höns. Jag hårdstuderade dom och fattade ingen ting (som vanligt…).
Tillslut så gick jag och ställde mig i en kö, efter en timme fick jag ett formulär att fylla i med en suck från bruden bakom luckan. Fyller i formuläret och ställer mig i kön igen. Kommer fram och hon börjar fixa till mina arrival och departure kort med alla stämplar. Är det klar nu?! Nej, nej! Det ska ställas i en ny kö. Kommer fram efter ytterligare någon timme. Ska fylla i en införseldeklaration, allt står på ryska. Skit bra!!!
Ett par finnar i samma ålder som mig hjälper mig men dom snackar bara finska. Det fixar sig efter lite pyssel.
Tillbaka till kön för två timmars köande.
JAG ÄLSKAR BYRÅKRATI OCH HJÄLPSAMMA MÄNNISKOR I SAMMHÄLLETS KÄNST!!!
Nåja, sex timmar senare går jag in med motorcykeln. Som tur är så finns en bensinmack 400 meter bort. Det är dessutom en spärr till så jag får ta av ryggsäcken och visa passet en gång till. Sedan blir det som jag har läst. Man går in och beställer 20 liter bensin och betalar sedan går man ut till pumpen och fyller på med dom förbetalda litrarna. Ingen smitning här inte…
Efter c:a 100 kilometer så stannar jag och köper en karta på en bensinmack. Dom har käk oxå. Trevliga tjejer servar mig på ett angenämt sätt. Hjälper mig med kartan och orienteringen mot Ladoga. Dom snackar oavbrutet ryska med mig bar för att jag sa tack på ryska. Kul…
Åker mot S:t Petersburg för att hitta väg E105, vilket jag misslyckas med. Hittar ett litet hotell med en bar i receptionen, ett mini Skotten. Kanske bara 10 rum. Trevligt och blir ryckt på 2.300 rubel. Upp och duschar sedan spränger jag packningen på rummet. Går ner och tar två öl, inte ryska för det hade han inte. Två Tuborg för 160 rubel stycket.

Nu ska det packas om och sedan sovas…
God natt!!!

 

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Hur faan stänger man packningen…

Kom hem vid 21-tiden och har försökt stänga packningen. Inte lätt! Det där kanske oxå ska med…!?Plats har jag konstigt nog, måste ha glömt något stort!?

Nåja, det är OK att man inte behöver stampa och hoppa på väskan som jag och Ning gjorde när vi åkte till Thailand i januari. Hon hade nästan hela Konsum med sig i bagaget. Jag tejpade och band på alla sätt och vis hennes väska. Såg framför mig hur innehållet kom utspritt på bagagebandet i Bangkok. Men den höll. Hon konstaterade dock att det nog var sista resan för väskan…

Det har faktiskt börjat pirra riktigt ordentligt. Hur var det man sa, den som sig i leken ger får leken tåla…

Är det så?!

Imorgon blir det hämtning av Yamahan från verkstan och jag blir nästan 3.500 fattigare. Med det priset förstår jag varför jag har lärt mig mecka själv. Jag borde ha blivit miljonär med tanke på alla timmar i garage…

 

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Så ja, nu har alla gått…

Utcheckningarna är klara och jag kan göra en liten uppdatering av bloggen. Den har ju legat nere i några dygn.

Rolle min gamle vän vill att vi möts vid Vikingterminalen vid 13-tiden. Jag ska försöka vara där då så att möjliga journalister och inte minst mina vänner som vill vinka av mig och få en sista ögonkontakt med mig innan jag åker. En trevlig nyhet är att jag får sällskap av Cognac till Helsingfors, han bokade in sig på båten för att åka och hälsa på sina föräldrar i Finland. Trevligt med sällskap om än en kort sträcka…

Nu har jag bara ett stressat dygn kvar! Pust…

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Långa dagar o korta nätter…

Lyckades få igång det nya blogg-programmet klockan 01:00 idag. Så nu är den uppe igen! Blogg-Viagra kan man nog kalla det här. Ja, då var det någon form av maraton-sömn som måste in finna sig. Började mitt sista arbetspass före resan klockan 07:00.
TRÖTT!!!
Såg att bilderna är lite klämda på bredden, ska försöka ändra någon inställning (förutom min egen!).

Men det blir på kommande bilder…

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar